Hur går det med träningen egentligen? Det var ett par veckor sen jag skrev om min träning här, men det är inte ett tecken på att det går dåligt, snarare tvärtom! Idag och igår är vilodagar efter att ha kört fem pass på fem dagar med bästa träningskompisarna Martin och Jonas.
I början på året bestämde jag mig, som en del av er vet, för att det var dags att ta tag i träningen efter ett valrörelseår där träningen och kosthållningen var allt annat än på topp. Målet blev att genomföra 100 pass under 2011. Än så länge har jag genomfört 91, så det känns som det nog ska gå att lösa.
Det går med andra ord oförskämt bra, och har gjort det hela våren. Jag har funderat lite över vad det är som gör att det flyter bättre och lättare nu än vad det gjort tidigare, och hittat vad jag tror är mina framgångsfaktorer.
* Prioriterat – jag har valt att prioritera träningen, och ser det som något som ska göras snarare än något som borde göras. Jag vet att jag mår bra av det, blir effektivare på jobbet och gladare hemma, så därför ser jag till att planera in ”möten” med träningstid, och ruckar på dem lika lite som på andra möten. På så sätt får jag inte dåligt samvete om jag tackar nej till saker för att träna. Jag har ju möte med min hälsa!
* Rolig träning – jag har valt att testa många olika pass på Friskis, och köra de pass jag tycker är kul snarare än de som ger högst utväxling. Det har gjort att det blir mer träning gjord, och bättre resultat i slutändan.
* Träningskompisar – jag har tränat ihop med ett gäng olika personer, men främst den senaste månaden med Martin och Jonas. Att vara flera som åker ihop till träningen gör att risken minskar att man bangar. Grupptryck från sin bästa sida!
Nästa utmaning blir bara att lyckas hålla i det här med 4 pass i veckan även efter att vi blivit en till i familjen här hemma. Men det är klart det ska gå!
