Hilma eftermiddagslurar. Jag njuter av nya “Grönt” i snyggt format.

Alla sätt att få en unge att äta apelsin på är bra sätt, eller?

I höst är tanken att Hilma ska börja förskolan. Uppsala kommun har en utmärkt e-tjänst för detta som både jag och Mi fick information om via post på ett bra och tydligt sätt. Eftersom jag är den av oss som är hemma nu så är det jag som registrerat mig och skött själva anmälan via portalen på Uppsala kommuns hemsida. Trots det så är det nu Mi som fick bekräftelse hem på posten, och jag undrar varför? Jag hoppas att det är så att det är för den andra vårdnadshavaren per automatik får en bekräftelse på vad den andra föräldern gjort, och det inte handlar om att det per automatik går till mamman.

Det är fler än fadern i den här familjen som gillar att höra sin egen röst, uppenbarligen.

Ibland undrar jag hur mycket inflytande Diesal har på Hilma egentligen. Det här med att bära runt på saker i munnen verkar satt sina spår.

Idag påbörjar jag min tredje dag som föräldraledig, och den första där jag inte tänker sticka in skallen på jobbet. Är det något jag har för avsikt att vara så är det att vara närvarande i min papparoll, det är ju Hilma som är mitt “jobb” nu.

Än så länge är det lite svårgreppbart att jag inte ska göra annat det närmaste halvåret än att ägna tid och energi åt att vara pappa, men det jag redan greppat är att det är en fantastisk ynnest!

Och på tal om närvarande ska jag gå och lägga mig på golvet istället för att sitta här.

De senaste dagarna har Hilma börjat ställa sig upp i sängen när hon vaknar, både på natten och efter tupplurarna på dagen. Oftast är det en såhär glad tjej man möter när man kikar in i sovrummet!

Hilmas mormor har varit och hälsat på i ett par dagar. Det gillade hon!